Min 18 månader gamla storpudel Aston är väldigt extrovert när vi är ute, jag är inte så intressant längre som jag var för bara ett halv år sen ungefär.
När Aston var valp var vi på en kurs där HIIIIIT betydde godis eller lek. Det var i inlärningsfasen. Nu VET Aston vad han ska göra när jag säger hit, men väljer ändå bort mig. Eftersom vi nu är i kravfasen vill jag att han ska komma för att jag vill, inte för att han ska få godis.

Jag kontaktade en hundinstruktör för att komma till rätta med inkallningen. Vi la ut köttbullebitar i gräset och instruktören sa "hit", de första gångerna kom han inte och då fick han sig en bestämd men "lugn" utskällning av instruktören. När han gjorde rätt fick han lugn klapp och beröm, absolut ingen överdriven beröm. Jag gick sedan hem för att öva det gick ganska bra.

jag hade uppehåll en vecka, dels för att jag inte var i balans för att träna honom och för att det inte ska bli för tjatigt. Sen testade jag inkallning på nytt, denna gång med älgbitar. Men icke, det skulle han minsann äta upp innan han kom till mig. eller så kom han, men långsamt. Jag har ju förstått att han inte lyssnar och tar till sig mina utskäkllningar, så jag testade att förstärka med en påse med skrot i som jag kastade brevid honom samtidigt som jag skällde på honom. gick inte som jag ville det heller. kanske något bättre, men har jag inte med mig påsen i skarpt läge så vet jag inte.....

Nu till mina frågor: det känns som vi bara bråkar och att han tycker jag är en jobbig typ som inte låter honom äta sitt godis i fred, att matte är lynnig som blir arg hela tiden. När han får sina utskällningar kan han sitta och lukta efter vilt samtidigt eller så försvarar han sig. Vad ska jag göra?
Nu i kravfasen vill jag ju vara hans nummer ett, utan godis i fickorna eller kampleksak hela tiden (som jag gjorde när han var mindre) jag vill få kontakt med honom när han börjar lukta efter kor vi går förbi, eller annat.
Kanske är det mina negativa och tvivelaktiga tankar som sätter käppar i hjulet när vi tränar.

Tack för att du läst! :)

Jag tycker det låter som ni hamnat i en ond cirkel. Glöm kravfas och bestraffningar och träna positivt och bygg en positiv spiral istället där hunden inte ska kuggas och göra fel för att få en utskällning utan rätt för att få en belöning. Läs boken Din hund en lydig hund av Anders Hallgren så förstår du hur du ska tänka för att få en lyckad inkallning. Och gå gärna en klickerkurs eller läs böcker om klickerträning. Nu när kommandot är lite infekterat så tycker jag du ska börja om helt - kalla ALDRIG in om du inte är säker på att hunden ska komma dvs börja med när han redan är på väg mot dig och belöna massor - HIT ska ju just betyda spring som en galning till matte/husse..ingenting annat.. sänk kraven till noll och gör det lätt och roligt för hunden att lyda och bli belönad så kommer ni snart förstå varandra bättre.

Nu är inte jag någon som tror på det här med att hålla en kravfas och att hunden ska jobba för att jag vill jämt. Hunden är ett "egoistiskt" djur som gör det som den själv vinner på, och det gäller att hitta metoder så att hunden alltid anser att den tjänar på att komma till dig istället för att äta godiset/springa fram till hunden eller vad det nu kan vara. För att man ska få en bra inkallning i alla lägen gäller det därför att man ger hunden en anledning att komma till dig, och vilken hund vill komma till någon som är arg/upprörd/frustrerad?

Jag jobbar fortfarande med belöningar i inkallningen med min femåriga storpudel trots att han redan har en bra inkallning och är lydig. Jag har alltid godis med mig för att kunna belöna bra beteenden som jag vill att han ska uppfylla, men förväntar mig ändå att han ska lyssna även om jag har glömt dem någon dag. Jag varierar också belöningarna beroende på vilken prestation han utfört, vilket innebär att om han har låtit bli att jaga grannens katt får han större/bättre belöning än om han gör något som inte är lika svårt. Detta beror självklart också på om han är under inlärning med något eller inte, och det är också skillnad på om vi tränar lydnad eller bara vardagslydnad. Lyssnar inte hundarna blir jag arg på dem och de kankse blir uppkopplade som straff, men samtidigt betyder det också att jag måste träna inkallning mer vid sidan av.

Förstår du hur jag tänker? Det blev nog väldigt snurrigt.... Lycka till!
/Anna

Tack för era råd! jag vet ju om att en hund gör det den får fördel i, trots har jag hakat upp mig på den sk kravfasen med bestraffning. Jag ska genast sätta i gång med belöning för i bland självklara saker för att upprätthålla en bra relation. Att hunden blir uppkopplad är ju ett bra straff om det skulle behövas. Jag vill att hunden ska komma till mig även om jag inte är en godismaskin, men det är väl en senare fråga...

Jag ska skaffa boken jag fick tips om omgående! tack så mycket.

Såg precis vad du har för signatur! Den är helt klart tänkvärd!

"When you correct a dog, you are actually punishing him for
your poor training." Susan Garret

Vad är det med kravfasen som gör att du vill jobba med den? Får andra människor bra resultat med den? Har de harmoniska glada hundar? Är metoden bättre än en metod med belöningar och positiv förstärkning?

Jag hoppas att det är ok att jag frågar för jag är verkligen nyfiken.

/Anna

Hej!
Det var nog hundinstruktören som fick in mig på den banan, (hon tävlar bla i lydnad, så då borde det ju funka) Men jag har uppenbarligen inte tänkt till själv, inlärningsmetoden passar kanske inte mig och min hund. Jag är öppen för alla lösningar! jag trodde väl inte man kunde nå stadiet "kom till mig utan köttbulle" utan att bli "arg". Men eftersom det inte fungerar ska jag bli mjukare och mer positiv i min träning, som när han var valp ( känns också lite konstigt iofs) jag vill ju behandla honom som en vuxen hund.
/Åsa

Fast det där med godismaskin-tänket tycker jag oxå man kan släppa...visst i inlärningen så går det så klart åt mycket gotte... sen är ju tanken att det ska bli en VANA för hunden att komma. Man tränar så mycket och så lätt att hundens ben nästan automatiskt springer när den hör ordet HIT utan att koppla in hjärnan. Det finns inget annat i hundens tanke än att komma. Idiotsäkert i alla situationer. Ibland blir det godis ibland bara ett bra och en klapp... men då och då måste hunden så klart få en godisbit eller en lekstund eller ngt som den upplever som belönande för att upprätthålla beteendet... på samma sätt som du ändå hade fått göra om du straffat fram ngt... då måste du ju oxå "påminna" hunden med jämna mellanrum.. ingen skillnad.. mer än att om du tränar positivt så kommer du själv må bättre av att berömma än att vara sur på hunden och ni får automatiskt bättre relation på köpet..man blir ju glad när hunden lyder i svåra situationer och då är det oxå bara ett nöje att belöna..det går automatiskt och blir en postitiv spiral där du är glad och hunden lydig. Släpp att hunden ska lyda för dig.. och inte godis.. hur tråkig du än är.. så funkar det inte.. jobba med hunden och inte emot den. Min hund älskar att leka med andra såklart.. som de flesta gör.. men när vi möter hundar ute så har jag låtit dem betyda hit.. dvs jag har belönat med godis varje gång hon lagt ögonen på en annan hund och byggt på det så det betyder kom gå fot och när vi gått förbi så kan det ev bli godis. Detta är en så stark vana nu att hon inte VILL leka om vi ngn gång träffar nån lämplig kompis i den situationen.. då är hon helt fokuserad på sin uppgift.. men i hundgården är det en annan femma.. vanans makt är väldigt stor över våra hundar - det ska man utnyttja.

Och den där instruktören.. han och hon har brukshund va.. och inte pudel... för en pudel hade inte funkat att tävla på det viset.. ( fast min lilla ynkepynke-pudel sopade banan med dem sist vi tävlade och vi har inget som heter kravfas i vår träning..)

tack för bra tips och "aha-upplevelser" Jag hoppas inte det är för sent att börja tänka på det här sättet, möter vi en hund går det bra, även om min hund tittar lite väl mycket, vilket kan orsaka problem. men att ha ögonkontakt med mig vid en hundmöte vore ju fantastiskt.. känns som att vägen dit är lång, min hund tycker ju om godis men inte i som en golden/labbe älskar godis.

Att jag bara ska ropa hit när jag vet att han kommer känns lite konstigt, det är ju när något händer som jag vill att han ska komma till mig. Kommer han inte på hit så förlorar ordet sin betydelse förstår jag ju. Självklart kommer han som ett skott utan störning när jag säger hit. Men du menar att det blir en mekanisk vanesak till slut, idel träning alltså? :)

ja, instruktören tävlar med en brukshund, som inte är lika smart som pudlar ;) först nu har jag börjat ifrågasätta hennes träningsstrategier.

Man måste lära sig att ifrågasätta alla som på något sätt har ideer om hur man ska sköta sin hund och hur man ska träna. Mitt sätt passar inte någon annan och någon annans sätt passar inte mig, men man ska aldrig köpa någons metod rakt av utan att ifrågasätta.

Jag har tävlat lydnad, bruks och viltspår med min storpudel men jag har ingen kravfas i träningen för det. Jag jobbar istället med att hitta sätt som gör att han hela tiden vill fortsätta att "leka" med mig och som får honom att anstränga sig till det yttersta trots att vi kämpar med ex någon jobbig liten detalj.

Jag skulle inte enbart jobba med inkallningar när du vet att hunden kommer, men jag skulle se till att mina inkallningar lyckas. Du börjar inte springa en maraton innan du har tränat länge, och likadant är det med hundarna. Du kan inte börja med att träna inkallning när hunden redan springer efter haren utan måste börja när hunden inte har lika stor konkurrens av andra roliga saker. Olika prestationer hunden utför måste också vara värt olika belöningar, för du själv skulle aldrig jobba för 10kr i timmen eller låta bli att följa med på resan du bjuds på för att du får en påse chips som ersättning. Förstår du hur jag tänker?

För hunden är det kanske inte jobbigt med en inkallning för att du ska sätta på hunden kopplet innan en väg eftersom det inte konkurrerar med något annat runt omkring. Det räcker kanske med en klapp och att du talar om att hunden är duktig. Kommer det däremot en hare som hunden får syn på och den låter bli att jaga den för att du kallar är det värt en mycket större belöning. I mitt fall skulle jag nog tömma godispåsen och lekt med pinnar eller vad som helst för att se till att hunden behåller ett bra minne av belöningen.

Sen är det också skillnad på belöning och belöning för hunden. En hund kankse tycker att det är helt fantastiskt bara den får en torrfoderkula, medan andra inte alls vill ha det och knappt tar kulan i sin mun. Man måste komma på vad den egna hunden tycker om för belöningar och inte gå efter vad man själv tycker borde vara en belöning, för det är ju hunden som ska gilla dem!!

Kolla in den här sidan! Klickerklok.se. Fanny jobbar med positiv förstärkning och är en stor inspirationsmänniska till många människor runt om i Sverige/Norden.

/Anna

det är min första hund och jag har ingen erfarenhet sedan tidigare, jag känner inte heller några hundmänniskor. Det kan vara en av anledningarna till att jag "tror på allt" ;) inte allt såklart.

Har precis varit och lånat böcker och köpt klicker, så nu blir det nya tag. Jag känner nästan att jag läser mer böcker och artiklar på internet än vad jag tränar med min hund... "gör si gör så".. i stället för att gå ut och ha kul med hunden!

Tack för länken! lustigt... Jag har vuxit upp i Mölndal och gått i samma skola som Fanny, jag har hört ryktesvägar att hon jobbar med hundar, så det var väldigt kul att hitta den hemsidan! tack Anna :)