Går den här klumpen av gråt som man har i halsen hela tiden någosin över?? Nu har det iallafall gått några veckor och toksorgen vill inte gå över. Min räddning är dock valpen jag har... hon ser till att hålla mig sysselsatt och får mig le mellan tårarna.. inget, inget får hända henne. Tack alla som ger ert deltagande!!
Jag ser det här som ett litet "altare".. Där jag kan skriva av mig lite av min sorg och saknad. Tänk att jag aldrig mer ska få krama min Nevin.. han kramades verkligen.. innan jag fick honom så visste jag inte att hundar kunde kramas. Det var ju alltid han som tröstade mig och höll med mig. Vilken tur jag ändå haft som fick dela några år med någon som gav så mycket till mig och hela familjen... Jag hoppas att jag tillslut bara kan le åt dom härliga minnen han givit oss

Den där klumpen i halsen lägger sig så småningom men kommer fram så fort man läser om sånt här. Alldeles för tidigt för Nevin! Tur att du har den lilla valpisen som tröst,det är den bästa hjälpen Kramar till er alla!

Min vän sedan 12 år fick jag ta bort efter en tids sjukdom och plötsligt personlighetsförändring. Det var 2 månader sedan och det är inte förrän nu min sorg efter honom blivit så påtaglig, saknaden efter honom är fruktansvärt stor.
Önskar att jag kunde hitta en ny vän men jag vill helst vänta en tid allafall. De är ju så underbara att jag gärna skulle skaffa en ny.

Förstår er sorg och hoppas att ni som jag kan få njuta av en ny underbar individ snart, och samtidigt tänka på alla härliga stunder vi haft med Nevin och Omme!

Jag vill tända ett ljus för Nevin i dag...Saknaden är svår och ofattbar!!... jag Älskar dig min vän... Nevin, du finns alltid i mitt hjärta!!...Du har gett oss så mycket glädje...