Man kan ju resonera så här också...det finns en värld även utanför Sverige. I Europa arrangeras det massor med utställningar där du kan delta med din Harlekin och vinna stort tom.
För att inte tala om USA.......

I mitt tycke så är de inte vackra.. jag tycker nog överlag att enfärgat är det snyggaste på alla hundar och raser ... hundar med olika färger tycker jag ser bonnigt ut...speciellt fult med olika färger är det om det är en långhårig hund som pudel... som dessutom ska ha ngt slagt frisyr... det blir too much.. tusen gånger snyggare med en enfärgad.. eller helst svart eller vit... men smaken är ju som baken...

En bra hund har ingen färg... nä.. det är ju sant.. men då förstår jag absolut inte varför man väljer en hund efter just efter färg i första hand??? De som föder upp flerfärgat tycker jag är ute och cyklar... om man ska föda upp så tycker jag målet ska vara att föra rasen frammåt och det gör man inte genom att gå emot standarden... hur fel man man än tycker att den är. Nu är jag inte så jätteduktig på färgavel... men känns ju inte direkt som att dessa kommer till av misstag.. eller slump.. det är ju inte som tex en vit boxer. De som äger en flerfärgad pudel... tja... sorry... men mitt första spontana intryck hade varit att det var ngn som just valt hund efter utseende först.. och för att få vara lite speciell.. alltså väldigt okunnigt.. men hade ALDRIG sagt ngt. Fy .. så oförskämd får man inte vara... Och jag hade mycket väl själv kunnat bli ägare till en om det hade varit en hund jag lärt känna och tyckt om och blivit erbjuden att ta över... men aldrig nånsin hade jag letat efter en flerfärgad valp... det har jag jättesvårt för att förstå faktiskt..

Vad gäller hur färgerna kommer till på de multifärgade pudlarna....
Det ligger i generna, tex black&tan detta anlag måste komma från två håll för att det ska slå igenom. Hur det är på harlequin vet jag inte riktigt men jag tror det är så även där. AZWG kanske vet?
Det är alltså inte så att man kan blanda lite hursom för att får fram flerfärgade.....
Coffie tex som syns i den rullande headern, kommer från en parning svart/aprikost dvs från två enfärgade föräldrar men där båda då tydligen hade genen för black/tan. Coffie har samma förtjänster och brister som helt enfärgade pudlar har.

Jag tycker att färgen på en hund är den minst intressanta egenskapen. Spelar ju ingen som helst roll, speciellt inte på en ras som inte fäller.

Hälsa, temperament, exteriör, storlek...spelar roll.

Rent estetikt tycker jag att symetriska tricolorer på ex. sennenhundar och basenji är riktigt läckert.

Hur kommer de sig att de Kan ha det i generna, men att det inte är godkänt/önskvärt?
Väldigt intressant de här tycker jag!

Vissa talar ju om att det måste va andra raser inblandade för att få Black and Tan? Fast då kanske långt bak i ledet, vad vet jag.

Är man välkommen på pudelklubbens aktiviteter med en multifärgad pudel?

Jag är med på pudelklubbens aktiviteter. Inga problem. I Täby/Roslagssektionen känner vi oss väldigt välkomna.
Däremot var vi på Gubbängen i höstas på inoff. utställning och där var mottagningen sämre. Vi var bara åskådare. Sura blickar och viskande bakom ryggen. Sånt är inte kul.

Oj, sura blickar o viskande! Nä, sånt vill jag inte va med om! (om de nu blir multifärgat)

Om man jämför de med nåt helt annat, är det som att skaffa en långhårig schäfer, en vit schäfer eller en hund som kommer från sjuka linjer? För att sätta det hela i perspektiv...

Har hört nu lite och det finns en kull med multifärgade storpudlar som jag är intresserad av...

Generna för flerfärgat sitter kvar sedan pudlarna en gång i tiden VAR flerfärgade.

Här finns mycket bra info om hur det ligger till..

http://www.guldtackans.biz/

Mycket sant.
Vissa raser är inte ens godkända i sverige, och andra som är godkända i sverige är det inte i andra länder....

Det är den sidan jag har kollat valpar på