Min lilla valp tassar gärna efter mig väldigt ofta på dagarna.
Han kan lägga sig o sova gott om jag sitter o tittar på Tv eller gör något annat bara jag är kvar på samma plats.
Men så fort jag lämnar rummet så svansar han efter, kan inte riktigt släppa mig.

Men han kan ju även bara springa ut i trädgården o lämna mig o leka en stund där ute & göra sina behov.

Han sover i sin bur på natten, brevid min säng.

Har lämnat honom ensam hemma korta stunder o hör inget gnäll när jag kommer tillbaka.

Hur ska jag göra för att han ska kunna ligga kvar o slappna av?

Jag fick rådet att skärma av med kompostgaller eller genom att säga "nej" och inte tillåta min pudelvalp att lalla efter mig. Dumt råd. Fick ett bättre; han växer ifrån det. Jag tror att råden är så olika beroende på vilken erfarenhet av hund man har innan. Är det en hund som är dominant och ska ha koll på dig - fine, se till att det blir ett slut på kontrollen. Är det en hund som är lite osäker utan mattes/husses trygghet - låt den då få hänga efter. Det "växer" bort efter det att den fyllt ett år. Gör inget av det utan bara lev ert liv får bli mitt tips!

Missade att besvara detta: Hur ska jag göra för att han ska kunna ligga kvar o slappna av?
Det finns en hel del du kan göra men det första jag skulle rekommendera vore att du ser till att valpen får ett mindre område att hålla till på. Här är kompostgaller en hundägares bästa vän. När jag stängde av så Elliott inte hade tillgång till 2 sovrum och vardagsrum utan bara kök och hall blev han mycket tryggare i att lämnas själv. Lite mindre att behöva vara "kontrollör" över.

Blir valpen din ändå stressad av att du går så är nästa råd: träna långsam vänjning av att vara ensam.
*Lugn valp (=matad, lekt och rastad), på med sko, av med sko.
*Lugn valp, på med skorna, på med kofta/jacka.
*Lugn valp, på med allt, öppna dörr... stäng dörr
*Lugn valp, på med allt, gå ut genom dörr.
*Lugn valp, på med allt, gå ut, stäng dörr, öppna blixtsnabbt.

Här kan du forma om hur du vill men du ska med ministeg fram och kvittot på att du tränar rätt är att valpen din är lugn. Du bara kör din procedur och valpen ska ligga och vara avslappnad (min egen var inte avslappnad men låg ner och skällde inte och jag var nöjd med det).

Kärnan i denna träning är att i varje moment (steghöjning) ska valpen vara lika lugn som i den första. Hoppas du förstått vad jag skrivit och vad jag menar.

Tack så hemskt mycket för dina svar =0)

Jag tror att han är mer osäker när jag inte är kvar i rummet med honom. Men då låter jag honom hänga med =0)

Men en annan fråga om dominans, när dom sprätter med bakbenen efter dom kissat o bajsat.
Är det dominans eller är det för att dölja sina spår?

Sprättande tror jag är mer för att verkligen sätta sprätt (haha) på lukterna, så att alla ska känna vem som varit där. Båda mina gör så, även Albin som är undergiven mot andra hundar.

När Emil var liten lallade han efter mig vart jag gick, så snart jag stod still mer än nån sekund så lade han sig på mina fötter Liiite besvärligt ibland, tur att han var så pytteliten! Numera är han väldigt lugn och trygg, bryr sig inte ett dugg om vad jag gör. Sover han i soffan så sover han.

Albin är så otroligt nyfiken, han lägger långsnoken i blöt överallt och vill veta vad jag gör hela tiden. Honom tränar jag fortfarande på "ligg, stanna kvar" Det började jag väl med kanske när han var runt året, precis som Anne skriver.

När jag går hemifrån stänger jag in hundarna i köket. Där har de varsin bädd, som de för övrigt ligger i när jag pysslar i köket för jag blir tooookig på att ha snubbelhundar runt fötterna då. Alltså är de vana att ligga kvar just där. De är helt tysta och lugna när de är ensamma, jag har testat genom att be kompisar/grannar/svägerskan gå förbi och kika in.

Jag har även ringt upp hemtelefonen med mobilen innan jag gått ut, på det viset kan jag lyssna på hundarna en stund. De har varit knäpptysta i över tio minuter sen jag gått, sen la jag på luren. När jag kommer hem och sätter nyckeln i låset däremot, då blir det oväsen Som jag å andra sidan stävjar genom att platsa dem i bäddarna igen... då lugnar de sig rätt kvickt.

Att hunden har en egen plats som han är van vid att ligga på ser jag alltså som en stor fördel. För mina betyder det avslappning, lugn och ro. Sen är de även vana vid att ligga i bur (med dörren öppen när vi är hemma), också en fördel särskilt när man ska sova borta.

Jag är jätteglad att jag har fått Bosse att tycka det är helt okej att vara i sin bur både med dörren stängd och öppen! På det viset kan jag ta med honom nästan överallt och han vet att därinne lägger man sig ner och slappnar av.
Hemma stänger vi ofta av delar av lägenheten med kompostgaller, det är praktiskt eftersom Bosse terroriserar min labbe väl mycket ibland. Han sover ibland i komposthage i sovrummet, ibland i köket i buren osv.
Han är en sån där unghund som har svårt för att slappna av på egen hand för han vill leta bus hela tiden fast han egentligen är trött, men så fort vi sätter "undan" honom så går han och lägger sig.

Min labbe sprätter massor och det är svårt att träffa en hund som är mindre intresserad av rangskalor än han.