Skriker er hund vid kloklippning?
Antagligen inte - alla här verkar ha så förnuftiga vovvar.
Min Kim vrålar som en galning när klorna klipps, verkligen gallskriker.
Och ändå har aldrig en blodsdroppe spillts (okej..kanske en eller två gånger
för tre år sedan). Han skriker så mycket att jag nu går och får hans klor klippta
hos en tjej som kan konsten att slå dövörat till.
I övrigt kan man pyssla hur som helst med honom.
Jag klipper honom själv, och då har han en förmåga att somna.
Och tandsten kan vi också kratsa när vi orkar.
Försöker tassträna honom, det vill säga pilla på klor och tassar då och då. Men så fort jag bara TÄNKER kloklippning, så börjar han låta som om han satt fast i ett skruvstäd. Hur gör era hundar när det är dags att korta klorna?

/Karina

Du kan ju försöka fila, apotekets fotfil är bra. vicktigt att hålla imot klon så den inte vicka.

Mina dvärg skrek och hade sig när dom var små när jag skulle klippa klorna. Jag verkligen avskyr att klippa klor, känner mig osäker och det smittar hunden givetvis.
Min förra storpudel slipade jag ner klorna på med en elektrisk slip, typ "Dremel". Fungerade kanon och han fann sig i det. Så jag började även slipa klorna på dom små med den också, och dom har varit tvugna att vänja sig. Beror nog mycket på att där känner jag mig 100 % säker. Otto har bara blivit tvungen att anpassa sig också.

Jodå, vi filar också emellanåt. Och det går utan tjut.
Men det tar ju sån tid.
Den där elektriska slipen/filen verkar ju smart.
Den ska jag kolla upp!

/Karina

Hej Karina!

Vad gör Du när han skriker? Släpper Du tassen? Att klippa klor är väl knappast det roligaste en lekfull pudel vill avsätta tid till och han kanske helt enkelt har lärt sig hur han kan slippa. Vore jag Du så skulle jag fortsätta klippa klorna oavsett hur han låter, jag är nästan helt övertygad om att han slutar skrika när han inser att det inte lönar sig.
Lycka till!!!

Mia

Stella skriker inte men krånglar nåt kopiöst....men jag tänker att det måste bara göras....det finns ingen återvändo Jag klipper 1g/veckan för att klorna inte ska växa ifrån mig. Det ligger nog lite i det där du skrev att hundfrisören slår dövörat till.....du får nog lära dig det också. Lycka Till! Det känns alltid skönt när man kan fixa det själv utan att behöv lämna bort dom

Min storpudel somnar när jag först klipper och sedan filar hans klor. Jag brukar välja att ta dom när han lagt sig för att vila, men innan han somnar.

Jag var livrädd i början så jag gick till en veterinär som klippa dom och undervisa mig hur man gjorde. Sedan var det bara att ha is i magen och köra på. Har jag tagit tag i en tass så avslutar jag det jag börjat och släpper inte en sprattlande tass förrän den slutat sprattla... men det hör nu till dåtid

Kim slipper inte heller undan, trots sitt gapande.
Snabbt klaras alla klor av. Egentligen tycker jag inte det är
hela världen att han låter som en mistlur, för i övrigt är
han en extremt tystlåten hund. Fast visst skulle det kännas mindre
jobbigt om han inte gjorde så stor affär av att bli av med någon ynka millimeter
av klorna. Vi klipper ungefär var 4:e vecka. Ett tag klipte jag oftare för att se
om vanans makt skulle få tyst på honom - men det blev ingen skillnad.

SÃ¥ han klipps - och skriker.
Fast pälsen gillar han som sagt att bli av med.

TinTin skriker som en stucken gris. Honom har jag ALDRIG klippt i pulpan. Husse lyckades för första gången någonsin för några veckor sedan, men det har inte gjort varken till eller från.

Jag har en liten grabb som verkligen inte gillar kloklippning, eller gjorde inte är väl rätt ord.

Vi hade världens fajter i början när det var dags för kloklippning, och han skrek, bet oss, och sprattlade för att komma loss. Vi fick vara två personer för att kunna klippa klorna, och det kändes verkligen inte alls bra varken för oss eller för Tulo.

Jag slutade därför helt att hålla fast honom, och ändrade istället taktik. Jag tog fram en hel del gott godis och en stor portion tålamod och sedan satte vi igång med kloklippningen. Jag började med att ta tassen och bara hålla i den, och om Tulo drog den till sig lät jag honom göra det men då uteblev belöningen. Om han försökte gå ifrån mig stoppade jag honom och satte honom ner igen. När jag kunde ta tassen och han lät mig hålla i den gav jag honom godis och lät honom "få tillbaka" tassen igen. Sedan utökade jag med att jag skulle kunna hålla i tassen och ta i klorna utan att han skulle dra tillbaka tassen, men lät honom ändå göra det om han ville (resultatet då blev utebliven belöning). När jag kunde hålla i tassen och peta på klorna utan att han drog tillbaka den fick han belöning, och när det började gå bra gick vi vidare till nästa steg. Nästa steg var att ha tassen i min hand utan att dra tillbaka den och att jag kunde peta på klorna med klotången (utan att klippa). Belöning om han inte drog tillbaka tassen, och utebliven belöning om han drog tillbaka tassen. Sedan utökade jag med att jag skulle kunna nypa i klon med klotången, och till sist att vi skulle kunna klippa en klo!

Jag fick klippa klor på första träningstillfället, och hade en hund som lät mig klippa utan att sprattla, bitas eller tjuta! Nu kan jag klippa klor när jag vill, men jag är fortfarande noga med att en klippt klo betyder godisbit, och drar han tillbaka tassen får han heller ingen godis. Han har själv ansvar för att ha stilla tassen i handen medan jag klipper!

Detta fungerar verkligen skitbra för oss, och Tulo får känna att han har kontroll över situationen. Det är verkligen värt att försöka!

/Anna